Orsa Björnpark

Den sibiriska tigern, även kallad amurtigern, är en ädel och kraftfull underart av tigrar som främst finns i östra Rysslands skogar och vissa delar av Kina. Denna underart är känd för sin tjocka päls som är anpassad för det kalla klimatet i dess habitat. Sibiriska tigrar har en distinkt orangefärgad päls med svarta ränder, vilket ger dem en imponerande och karismatisk utstrålning. De är de största av alla vilda katter, med vuxna hannar som kan väga upp till 300 kg och mäta över 3 meter i längd från nos till svansspets.

Dessa tigrar är anpassade till ett liv i täta skogar och är utmärkta jägare, vilket gör dem till toppredatorer i sitt ekosystem. De är främst nattaktiva och förlitar sig på sin smidighet och styrka för att fånga byte som hjortar, vildsvin och ibland till och med björnar. Sibiriska tigrar är ensamlevande djur och markerar stora territorier för att jaga och leva i.

Sibiriska tigrar är också bland de mest hotade underarterna av tigrar, med hot som habitatförlust, tjuvjakt och minskat byte. Bevarandeinsatser har dock lett till en gradvis ökning av deras population under de senaste åren, vilket ger hopp om deras fortsatta överlevnad. Trots dessa framsteg är deras framtid fortfarande osäker, och de kräver fortsatt skydd för att säkerställa deras fortlevnad i det vilda.

Fakta om sibirisk tiger

Vetenskapligt namn	Panthera tigris altaica
Utbredningsområde	Primärt i Sibirien, Ryssland, vissa delar av Kina och Nordkorea
Habitat	Skogar och bergiga områden
Storlek	Kan väga upp till 300 kg och nå en längd på upp till 3 meter (inklusive svansen)
Pälsfärg	Har i regel en tjock päls med mörka ränder på en orange till rostbrun grund
Föda	Hjortar, vildsvin, och ibland mindre däggdjur och fåglar
Fortplantning	Dräktighetstiden är cirka 3 till 3,5 månader, och får vanligen 2 till 4 ungar per kull
Livslängd	Upp till 15 till 20 år i det vilda och upp till 25 år i fångenskap
Hotstatus	Räknas som hotad p.g.a. tjuvjakt och habitatförlust
Beteende	Territoriella och ensamlevande utom under parningssäsongen